Publicerad 10 augusti 2007 Eric Lander, hedersdoktor vid Medicinska fakulteten, hävdar att de nya och allt snabbare växande genetiska kunskaperna gör det möjligt att för första gången i grunden förstå vanliga sjukdomar som diabetes. Eric Lander I de allt större och allt snabbare växande genetiska kunskaperna ligger morgondagens medicin. De gör det möjligt att för första gången förstå grundläggande

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vart-arv-ar-medicinens-framtid - 2025-04-21

Publicerad 10 augusti 2007 Proteinet GAD65 stoppar diabetes hos möss och pågående svenska undersökningar tyder på att möss och människor reagerar lika. Detta öppnar vägen för ett vaccin mot typ 1 diabetes. Det började med NOD-musen. Den är omtyckt av diabetesforskarna eftersom den spontant får diabetes. Och när det med injektioner av proteinet GAD65 gick att hejda eller bromsa sjukdomen hos musen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsta-stegen-tagna-mot-ett-diabetesvaccin - 2025-04-21

Publicerad 6 september 2007 De ärftliga orsakerna till typ 1 diabetes har förändrats. Starka riskgener har minskat i betydelse och gener, som hittills betraktats som skyddande, verkar inte längre vara det i lika stor utsträckning. Det är forskarlaget i den stora undersökningen Bättre Diagnostik av Diabetes, BDD, som upptäckte den nya bilden när de jämförde kända risk- och skyddsgener hos 430 barn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forandrat-genpanorama-bakom-typ-1-diabetes - 2025-04-21

Publicerad 18 september 2007 Analyser av immunsystemets reaktion på vaccinering med GAD65 ger en molekylär bakgrund till varför behandlingen har positiv effekt och förbättrar vaccinerade barns blodsockerkontroll. De förändringar som vaccinering med GAD65 orsakar i immunsystemet ännu efter 15 månader visar att behandlingen återställer balansen mellan viktiga celltyper i immunsystemet. Förändringarn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesvaccin-paverkar-immunforsvaret-som-forvantat - 2025-04-21

Publicerad 19 september 2007 En undersökning av proteiner i blodet kan med ungefär 80 procents säkerhet visa om en person kommer att insjukna i typ 2 diabetes inom fem år. Testet, som inte är tillgängligt i den vanliga sjukvården, har utvecklats av finska, svenska och amerikanske forskare. Forskarna i den stora finska Botniastudien, en familjeundersökning om typ 2 diabetes, har följt tusentals del

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/blodproteiner-kan-forutsaga-diabetes - 2025-04-21

Publicerad 27 september 2007 Graviditetsdiabetes delar flera riskgener med andra diabetessjukdomar, visar en kartläggning som forskare på LUDC genomför. Det är ännu ett exempel på att gränserna mellan olika diabetestyper inte är så distinkta som man tidigare trott. Forskaren Nael Shaat på LUDC har i flera vetenskapliga studier visat att vissa riskgener är inblandade i flera olika diabetesformer.–

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gemensam-arftlig-risk-bakom-flera-diabetesformer - 2025-04-21

Publicerad 16 augusti 2017 Föreläsning av Yang De Marinis, forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum. Varför är högt blodsocker farligt? Inspelningen är gjord i samband med en diabeteskväll i Lund i april 2017.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varfor-ar-hogt-blodsocker-farligt - 2025-04-21

Publicerad 3 oktober 2007 Vid diabetes spelar den insulinproducerande betacellen huvudrollen. Bristen på insulin är central vid alla former av diabetes. Därför står betacellen i fokus för många diabetesforskare. En av dem är LUDC-forskaren Hindrik Mulder. – Vi kartlägger de molekylära orsakerna till att betacellen sviktar, säger han.Hos människor som inte har diabetes är regleringen av blodsockerh

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tolka-och-forsta-betacellens-molekylara-sprak - 2025-04-21

Publicerad 6 oktober 2007 Kan två enkla injektioner bromsa sjukdomsförloppet och rädda insulinceller hos barn som nyligen insjuknat i typ 1 diabetes? Preliminära resultat från en svensk undersökning tyder på det. 15 månader efter vaccination hade de barn som behandlats dubbelt så stor förmåga att själva producera insulin jämfört med obehandlade barn. Injektionerna innehåller GAD65 samma ämne som e

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lovande-forsok-med-vaccin-mot-typ-1-diabetes - 2025-04-21

Publicerad 12 oktober 2007 Inte bara arv och miljö, inte bara gener och livsstil påverkar risken att insjukna i typ 2 diabetes. Till de komplexa sambanden ska också läggas epigenetiska faktorer, förändringar av arvsmassan som inträffar under livetes gång. På sikt kan de nya rönen leda till principiellt nya sätt att behandla diabetes. En ny undersökning från LUDC visar att det är en epigenetisk för

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-slar-en-brygga-mellan-arv-och-miljo - 2025-04-21

Publicerad 5 november 2007 Kan kroppens eget försvarssystem mobiliseras i kampen mot hjärtinfarkt och stroke? Mycket talar för det. LUDC-forskare har visat att immunförsvaret reagerar på den förkalkning av blodkärlen som är upphov till infarkter. De har också kommit långt i försöken att hjälpa immunförsvaret att hålla kärlen rena. Patienter som har haft en hjärtinfarkt eller en stroke har höga hal

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mojligt-vaccin-mot-hjartinfarkt-och-stroke - 2025-04-21

Publicerad 14 november 2007 14 november är Världsdiabetesdagen, för första året också med FN stöd. Orsaken är att FN klassar diabetes som ett lika stort hot mot hälsan i världen som HIV/AIDS, malaria och TBC. Datumet 14 november är valt därför att det är insulinets upptäckare Frederick Bantings födelsedag. diabetesportalen.se berättar den historiska sannsagan om Banting och insulinets upptäckt. Se

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varldsdiabetesdagen-och-insulinets-upptackt - 2025-04-21

Publicerad 19 november 2007 Tidigare i år rapporterade engelska forskare om en variant i FTO-genen som ökar risken för fetma. Upptäckten bidrar till att förklara varför vissa lättare går upp i vikt. Nu börjar också frågan varför det är så att få ett svar. – Vårt sätt att leva är det mest avgörande för övervikt och fetma men generna kan förklara varför vissa går upp i vikt medan andra som lever på

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligaste-fetmagenens-funkton-beskriven - 2025-04-21

Publicerad 22 november 2007 Barn med hög födelsevikt får oftare typ 1 diabetes. Men sambandet kanske inte är så rakt som iakttagelsen antyder. Forskare vid LUDC har undersökt frågan och funnit att det troligen inte är vikten i sig utan kända riskgener för typ 1 diabetes som ligger bakom. – Sambandet födelsevikt och diabetesrisk finns där och man har förklarat det med att den ökande vällevnaden gör

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fodelsevikt-och-diabetesrisk - 2025-04-21

Publicerad 27 november 2007 Kan bakterier bli ett verktyg i kampen mot typ 2 diabetes och andra sjukdomar? Frågan är en av många på dagordningen för det nya stora nya forskarprogrammet Antidiabetic Food Centre i Lund. Målet är att utveckla nya skräddarsydda livsmedel, mat som är mer än allmänt nyttig, mat som specifikt kan motverka olika sjukdomsyttringar. - Vi kan inte kan ge läkemedel till halva

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/specialdesignad-mat-mot-diabetes - 2025-04-21

Publicerad 29 november 2007 Att risken för komplikationer minskar om blodsockerkontrollen är god är väl belagt i många vetenskapliga undersökningar. Men att kroppen verkar ha ett minne av de goda åren även tio år efteråt är mindre väl känt. Forskare som under lång tid följt patienter med typ 1-diabetes kallar fenomenet för "metabolt minne". I en amerikansk undersökning, Diabetes Control and Compli

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kroppens-metabola-langtidsminne - 2025-04-21

Publicerad 17 december 2007 Snart kommer knockoutmusen för TCF7L2 till LUDC. TCF7L2 är den viktigaste riskgenen för typ 2 diabetes och med musens hjälp kommer forskarna att lära sig mer om riskgenens funktioner. Knockoutmöss och andra genmodifierade djur är idag kraftfulla hjälpmedel när grundläggande sjukdomsmekanismer ska studeras. Tekniken att skapa exakta och bestående förändringar i musens ar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/musen-som-forandrat-forskarvarlden - 2025-04-21

Publicerad 16 augusti 2017 Föredrag av Lars Dahlin, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet. Om nervskador i händer Inspelningen är gjord i samband med en diabeteskväll i Lund i april 2017.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/om-nervskador-i-hander - 2025-04-21

Publicerad 21 december 2007 Science, en av världens mest ansedda vetenskapliga tidskrifter, har listat de tio viktigaste forskningsframstegen under 2007. På första plats kommer storskaliga genetiska kartläggningar i jakten på riskgener för stora folksjukdomar. Lunds Universitets Diabetescenter och Medicinska fakulteten har spelat och spelar en avgörande roll i en av de tre kartläggningar av riskge

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arets-viktigaste-forskningsgenombrott - 2025-04-21

Publicerad 17 januari 2008 Brist på CAPS-protein orsakar en kraftig sänkning av insulinfrisättningen till blodbanan. Samma brist stimulerar dessutom frisättning av hormonet glukagon som ökar leverns sockerproduktion till blodet. Båda störningarna liknar förhållandet vid typ 2 diabetes. CAPS-proteinernas roll i de insulinproducerande cellerna har kartlagts av forskare vid LUDC, som publicerat sina

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/protein-reglering-av-insulinutsondring-upptackt - 2025-04-21